Fårfest med massor av idéer

Jag kom alldeles nyss hem från Fårfesten i Kil. Vilken cirkus!
Tänk dig en skola fylld till bristningsgränsen av kvinnor där medelåldern ligger kring 45. Lägg till detta ett antal mer eller mindre uttråkade medföljande män och som krona på verket mängder av utställare och försäljare.
Vi valde att besöka Fårfesten redan när de öppnade på fredagen för då borde det rimligtvis vara lite färre besökare än under helgen. Jag vågar inte tänka på hur det kommer att se ut lördag och söndag!

Trots trängsel och värme var det en upplevelse att se och ta på alla dessa härliga garner. Jag ville ha allt och inte bara garnerna utan fårskinnen, ullen, köttet och korven. Det fanns så mycket vackert och mysigt.

Vi betalade inträdet på 20 kr. Tänk er 20 kr! Jag jämförde med de trädgårdsmässor jag besökt. Där kan inträdet vara tio gånger så högt. Nu fanns det pengar kvar att köpa garn för! Jag njöt av de första rummen och såg massor som jag ville ha. Vad mycket duktiga människor det finns. Kreativiteten är enorm bland alla dessa kvinnor.
Vi trängde oss vidare till nästa rum. Ännu mer vackra garner och ull i alla tänkbara färger. Jag vill ha allt men kan inte bestämma mig för vad jag skall välja. Inga problem, det fanns ju en massa kvar att se.
Vi trängdes, tittade och beundrade tills vi inte orkade mer utan satt oss ner för att ta en kopp kaffe.
Sen var det dags att handla innan den nyintagna energin försvann helt.

Ja, ni kan nog gissa hur det gick. Jag kom hem utan att ha köpt något. Det blev bara för mycket intryck. Nu hoppas jag att hitta precis det jag vill ha när jag besöker min väv- och stickbutik på landet. Jag har bokat tid för ett besök till veckan. Till mina nya mattor behöver jag gröna trasor, massor med gröna trasor och det finns säkert där. Hittar jag något bra garn kan jag ha samvete att köpa det också eftersom jag klarade att hålla i plånboken så bra idag.

Jag hade visserligen inget garn med hem men massor med idéer och intryck. Nu gäller det bara att få klart pläden som nästan är klar.

Facebook igen

Jag vet att jag skrev ett inlägg för någon månad sen som handlade om att hitta släktingar på facebook.  Då gällde det min mammas släkt och deras historia.

Nu har jag och en kusin suttit och slagit våra kloka huvuden ihop och sammanställt det vi vet om våra fäders historia. Kusinen har jag inte haft kontakt med på många år. Det är inte en släktkär familj direkt som jag kommer från. Men hjälp vad roligt det är att äntligen få kontakt igen! Det är ju syskon och kusiner som har samma arv att dras med. Utseende och humör återfinns i flera släktled.

Av någon anledning hamnade kusinen i en facebook-grupp från den ort våra fäders släkt kommer ifrån. Jag sökte mig till samma grupp eftersom jag tillbringat en stor del av min barndom i den trakten och sen också arbetat där i två år. Jag la upp några foton från en julavslutning i skolan där jag gjorde mitt första år med "egna" elever. Det blev en snabb reaktion och nu har flera elever kommenterat de drygt 40 år gamla korten. För mig som aldrig glömt dess mina härliga eleverna var det som att flytta tillbaka klockan en massa år. Här tillbringade jag det läsår jag jobbat hårdast men där jag också trivdes oerhört bra. Vilka ungar och vilka familjer! När det var dags för utvecklingssamtalen blev jag hembjuden till eleverna istället för att vi skulle sitta i den gamla slitna skolsalen. Många blev de våfflor jag bjöds på. Hade jag kanske berättat vid något tillfälle att våfflor var det bästa jag visste. Här serverades hemlagad mat tillagad av en underbar människa som inte använde halvfabrikat. Här fick jag själv hissa flaggan när det var flaggdagar för någon vaktmästare fanns det inte. När det var dags för skolavslutning slöt hela bygden upp för att vara med på en riktig examen. Hade det inte varit min sista dag i bygden hade jag nog kunnat njuta av allt beröm eleverna och jag fick. Nu rann tårarna istället och det gjorde de de 15 min hem till stan.

Allt detta "poppar upp" nu när jag läser mina gamla elevers kommentarer till bilderna. Undrar om de känner likadant som jag!  Jag har iallafall haft en härlig eftermiddag tack vare Facebook!