Smultrontårta

 Här i paradiset i skogen är marken täckt av smultron. Det var den första växten som kom efter att vi jämnat ut sten- och grushögarna som fanns på tomten från den tid då det var en grusgrop här. Först fanns smultronen bara i en slänt ner mot stugan. Nu har vi dem överallt! Det innebär att man får gå varsamt fram både med fötter och speciellt med gräsklipparen.
När de första smultronen mognar äter vi dem med mjölk och grädde. Efter ett tag finns det såna mängder att jag kan använda dem till rulltårta eller som fyllning i tårtor. Som mest plockade jag av en och en halv liter samma dag i år. Då hamnade en hel del i frysen för att tas fram i jul!

Jag gör en jättegod tårta. Botten är en sockerkaka. Jag brukar välja ett recept som passar till tårtbotten utan både smör och mjölk.
När botten svalnat lite mosar jag ca en halv liter smultron och blandar i florsocker till det blir en fast smet. Det är svårt att säga hur mycket florsocker som behövs. Det beror helt på hur fast bären är.
Blandningen häller jag försiktigt över kakan och breder ut den så att den täcker hela kakan. Rinner det för mycket brukar jag sticka hål med en gaffel så att en del av vätskan sugs ner i kakan.
Som avslutning häller jag över hela smultron.
Vill man göra det extra festligt kan man servera vispad grädde eller vaniljglass till tårtan.
Jag brukar göra flera tårtor samtidigt och frysa in för att ta fram i höst när smultron känns som en härlig påminnelse om en ljuvlig sommar.

Länge sedan!

Oj, vad länge sedan jag skrev något här! Dagarna bara rusar och blir till veckor som blir till månader. I kameran lagras foton som jag inte hinner ta itu med. Nästan varje dag tänker jag att det här ska jag skriva om men lika ofta försvinner tanken utan att bli handling. Det är sommar och en riktig sommar också! Att bloggen blir bortglömd är beviset för detta. När solen skiner och trädgård och familj kräver omvårdnad blir det inte skrivandet som kommer i första hand.
Att jag sitter här nu kan vi tacka en ilsken katt för. I början av veckan fick vår gamla 14-årige hankatt ett utbrott. För att göra en lång historia kort kan vi säga att jag slarvade med att visa honom dotterns hund som satt i framsätet i bilen när vi gav oss av. Han satt i mitt knä i baksätet och jag räddade hunden från att bli "uppäten" av katten. Nu var det istället jag som fick bett och rispor. Resultatet blev ett besök på akuten, stelkrampssprutor, penicillinkur och svullen högerhand med en massa värk. Idag fyra dagar senare kan jag börja använda handen vid datorn men klarar ännu inte av att jobba med den. Inget trädgårdsarbete eller handarbete än men en massa överskottsenergi nu när mage lugnat ner sig och sårfeber gett med sig.
Tänk vad lätt förutsättningarna ändras! Jag hade tänkt mig några dagar med gräsklippning och ogräsrensande i stugan vid sjön. Nu fick jag ta det lite lugnt och jag och mellanbarnbarnet som var med mig där hann ta skogspromenader och prata mycket. Det är en klok liten sexåring som nu lärt sig mycket om Picasso, hur man målar hammockar och livet för en fiskarfamilj i början av 1900-talet. Varierande ämnen men en mycket vetgirig kille har frågat och velat höra mer. Tänk om de egna barnen varit lika nyfikna i den åldern. Kanske var de det tillsammans med mor-och farföräldrar.
Jag njuter nu av att kunna röra fingrarna och i natt skall jag klara mig utan värktabletter. I morgon kommer jag att orka lyfta vattenkannan och vattna alla växter som nu har det alldeles för torrt.
Här under taket där vinrankan nu letat sig över nästan hela taket och där mina "medelhavsväxter" mår väldigt gott kan jag nästan tro att jag befinner mig långt bort i främmande land. Vi skördade det första fikonet i går och jag tror faktiskt att jag har tre knopp i kamelian. Den är köpt i en av våra lågprislivsmedelsaffärer i fjol, bara för att en gång få äga en kamelia! Persikoträdet har ca 10 frukter, apelsinträdet växer och frodas och alla pelargoner njuter av en regnfri sommar.
Snart skall jag ta itu med bilderna i kameran. Tre dagar i Sälen med minsta barnbarnet kan kanske ge några sysslolösa stunder.
Nu måste jag se sista halvleken av fotbolls-EM matchen så jag vet vad mellanbarnet pratar om i morgon.
Med hopp om att snart sitta här vid bloggen igen.