Efter en veckas våndor är nu jullöparväven klar och nerklippt. Det har strulat mest hela tiden. Egentligen är det bara de sist 3 m som fungerat riktigt bra.
Det började med att jag inte hittade spolmaskinen. Det löste vi med makens skruvdragare!
Nästa var de vita trådarna i varpen. En tredjedel av dem var från en annan leverantör. Att det skulle ställa till problem hade jag ingen tanke på när jag varpade. Visst brukar en del trådar bli lite längre än övriga men det brukar alltid lösa sig några dm in i väven. Här tog det längre tid och jag var färdig att ge upp innan problemet plötsligt bara försvann utav sig själv.
Sen var det det dåliga skälet som uppstod lite då och då. Jag har en hemmagjord vävstol som är mycket "grund", Den brukar ge ett bra skäl ändå. Nu flyttade jag både solv och sked för att få maximalt avstånd mellan dem. Det hjälpte inte! Jag kollade uppknytningen och upptäckte att två av solvkäpparna hela tiden var lösare än de andra två. Hur jag än knöt blev de lösa efter några minuters vävning. Jag har krupit omkring en hel del under vävstolen den här veckan! En bra sak resulterade det i och det är att nu kommer jag att köpa uppknytningssnören med "stopp". Nu blev det "hårdknutar" i väntan på nya snören.
För övrigt har själva vävningen fungerat. Det jag inte räknat med när jag startade var den mängd damm som huset fylldes av. Svart ludd finns överallt, under möbler, i alla hörn, på hyllor och inte minst i näsan och halsen. Dammet hade nog inte varit något större problem om jag inte varit genomförkyld och tätt i både hals och näsa. Ännu tätare blev jag av dammet som yrde när jag vävde.
Nu är väven nerklippt och nu återstår montering av 13 löpare. De är i olika längder från 45 cm - 110 cm men oavsett längd har de två fållar var som skall sys! Det får bli några om dagen så kommer de att vara klara innan advent. I natt får de vila men i morgon sätter jag fart med den första. Sen kommer foton på dem och de vantar som jag stickat som avkoppling från vävstolen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar