Jag har varit på landet några dagar.
När vi kom dit låg det fortfarande lite snö kvar på gräsmattan och i rabatterna. Den här tiden har vi aldrig varit där förut. Normalt har det varit v. 9 som varit veckan på landet. Nu när vi inte längre behöver bry oss om arbete kan vi ju åka precis när vi vill. Förra veckan var perfekt. Värmen hade kommit och OS var slut.
Här hemma var våren en bit på väg. Snödropparna blommade och några perenner började visa sig. På landet brukar det vara lite senare så jag hade inga stora förväntningar på att hitta några lökväxter där. Det har varit en konstig vinter det märks för där borta i Bergslagen blommade snödropparna för fullt och andra lökväxter hade kommit längre än här i stan. Det upptäckte jag när snön försvann från rabatterna.
De första dagarna var det grått och fuktigt. Mot slutet av veckan blev det bättre och solen sken nästan hela lördagen och söndagen. Termometern rusade uppåt och när vi lämnade stugan på söndag eftermiddag var det hela 16 grader varmt. Under resan hem sjönk temperaturen mycket och här i stan kunde vi läsa av 10 grader. Tänk att det kan skilja så mycket på de 16 milen mellan platserna.
Det blev lite jobb gjort de sista dagarna. Jag har svårt att sitta stilla i solen så jag började rensa bort löv och barr ur rabatterna. Det blir en fantastisk skillnad och även om skräpet kunnat ligga kvar länge än och skydda jord och växter kunde jag inte låta bli att städa undan vintertäckningen. Under den fanns mycket spännande. Jag har inget minne av att jag satte så mycket lökar i höstas men det måste jag ha gjort. Det är mest smålökar som snödroppe, pärlhyacint och scilla. Jag älskar dessa de små första blommorna och njuter mer av en ensam snödroppe än jag gör av en ståtlig pion några månader senare.
Vi har en slänt med nyponrosor och lite äldre rosor. Slänten är som hela trädgården en sten- och grusöken. Nu har rosorna äntligen anpassat sig till att växa där. Det betyder att de är både glesare och mindre än de skulle vara i riktig jord. Det gör inte så mycket - jag måste bara hela tiden låta bli att jämföra mina växter med de som växer i bördig jord.
De små "morsdagsrosorna" har brett ut sig mycket de senaste åren och letat sig utanför rabatternas stenkanter. Jag hade valet att endera klippa av dem eller bredda rabatterna. Jag valde det jobbigare men bästa alternativet att bredda rabatterna. Egentligen innebar det mest att flytta ut stenkanten och rensa bort gräs och mossa från den delen som nu kom innanför stenkanten. Om jag skall plantera något där senare får jag fylla på med jord. Nu får det vara grus och sten ett tag framåt.
Jag inte bara breddade rabatterna utan jag band ihop mindre rabatter med varandra så att det blev två parallella långa rabatter. De är på lite olika nivå så blommorna i båda kommer att synas.
Det är fantastiskt vad det betydde mycket för utseendet på slänten. Nu plötsligt såg den terrasserad ut och den smala remsan gräs mellan de båda rabatterna såg mycket frodigare och bättre ut. Jag hann också rensa bort mängder av hatade asplöv från slänten och området ovanför den.
Det kändes inte bra att lämna landet när jag kommit igång så bra med vårstädandet i trädgården. Helst hade jag stannat kvar där och fortsatt med resten. Nu får jag glädja mig åt det som är gjort och tänka på att jag hunnit mycket längre än i fjol då det fortfarande var full vinter den här tiden och skulle så förbli i flera veckor framöver.
Här hemma finns ju också en trädgård att ta itu med. Kanske tar jag ett tag med gamla torra perenner senare i dag. Först skall det bli en skön promenad i solen då jag kan studera hur grannarna här uppe gjort med sina växter. Något litet tips kan jag säkert få!
Kvällen skall jag ägna åt att montera de djur jag virkade på landet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar