Så nu sitter jag här med ytterligare en "lusekofta". Hon valde samma mönster som hennes söner fick i julklapp. Vi har bara ändrat modellen lite eftersom hon vill ha en rak tröja utan hård resår i nederkanten.
Det är så härligt att sticka på rundsticka men det går inte att komma ifrån att det blir både tungt och otympligt mot slutet av tröjan. Nu är iallafall bålen klar och det återstår bara två ärmar och monteringen. När hon kommer hit i början av februari skall tröjan vara klar så att hon kan ta med den hem.
Lite andra projekt måste jag ha under tiden jag stickar en så pass stor och tidskrävande sak som en tröja. Jag hade en beställning på stickade och tovade sittunderlag som jag gjorde klar häromdagen. Det är en idé jag jobbat fram själv och jag tycker väldigt mycket om dem. De är stickade i tretrådigt svenskullgarn och med en teknink där man kortar av och förlänger varv så att det blir en rundel. Sen tvättar jag dem i maskin innan jag kantar dem med fårskinn som jag tagit från min gamla fårskinnsjacka. Den har hängt många år i garderoben och har säkert inte används de senaste 20 åren. Nu kommer den verkligen till användning. Hittills har jag säkert stickat minst 20 rundlar.
Sittunderlagen när de är klara att använda.
Här ligger de på stolarna som skall stå under uteplatstaket när vårsolen börjar värma.
Stolarna som var vita från början har jag målat svarta och klätt om. Två är klara, ytterligare två väntar på sin tur. I år skall allt vara klart innan utesäsongen börjar. Jag skall fixa nytt tyg till bänken och sy nya kuddar. Kanske kan vi renovera ett gammalt plastbord som inte går att få rent genom att måla benen som är i stål och fixa en ny skiva av spånskiva. Jag har mycket svart färg kvar att måla bordet med.
Innan det blir vår skall TV-rummet renoveras också. Jag har målat dörrarna till skåpväggen och under helgen kanske jag får klart själva skåpen. Innan vi åker till landet på onsdag bör jag hinna måla taket två gånger också. Sen återstår att välja tapet! Jag vet vad jag vill ha men vi är två som skall samsas!
Vilken tur att man är "pensionär" så att tiden finns till allt detta roliga. Allt blir så mycket roligare att göra när tiden finns och idéerna till nya "jobb" bara dyker upp i huvudet när jag jobbar med mina händer.
Nu är det dags att återvända till stickningen och göra några varv på första ärmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar