Snö! Äntligen!

Det här var vad jag såg när jag tittade ut genom fönstret i morse. Vilken härlig syn! Äntligen lite snö, jag hade nästan gett upp hoppet om en "riktig" vinter!

Visserligen vet jag att vi ofta får den första riktiga snön, den som ligger kvar lite längre tid, i slutet av januari. Så har det varit många år. Jag minns speciellt en vinter då snön lät vänta på sig ordentligt. Jag planerade att åka mitt första Vasalopp vid 59 års ålder. Ingen snö kom och vi fick åka till ett preparerat spår flera mil bort. Det var inte roligt alls. Tiden fanns inte för den sortens träning. Då jobbade jag fortfarande och kvällarna behövdes till förberedelser.

I skolan klippte vi papperssnöstjärnor och hängde upp i en trädgren i klassrummet. Jag berättade om regndanser och påstod att vi på det här sättet skulle kunna locka fram massor av snö. Några dagar senare började det snöa och vasaloppet var räddat!

I år finns hur mycket tid som helst för skidåkning. Inte för att träna till något lopp utan bara för att det är ett underbart sätt att motionera. Snön har kommit och gått! Alla snöfall hittills har slutat i regn och innan jag fått ut skidorna ur förrådet har snön regnat bort.

Den här gången verkar det ändå vara "på riktigt". Temperaturen ligger stabilt under nollan och det verkar den göra en tid framöver. Skidorna skall fram men först i morgon. Konditionen finns inte för spårning så jag väntar tills någon spänstigare spårat.
Idag skall jag bara njuta av att titta på snön!

 

 Jag var ute tidigt och skottade snö. Mellan husen hade det blåst in en hel del snö så där ser det riktigt vintrigt ut. Dock inte som vintern 76/77 då vi fick bära ut snön på parkeringen för att alla snöhögar var så höga att vi inte orkade lyfta snön så högt.

Bäst att njuta! Framåt mars är det inte riktigt lika roligt med snöfall!