Det finns saker vi som bor i en stad inte får uppleva. Likaväl som det finns sånt de som bor på landsbygden inte upplever. De sakerna är dock svårare för mig att se eftersom de är så självklara för mig som bor i stan större delen av året.
Det jag uppskattar mest av livet här på landet är nog ändå allt som anordnas för att folk skall träffas. Vintertid är det julmarknader och annat som har med julen att göra. Nu på sommaren träffas man på sommarcaféer.
I kväll har vi besökt ett sånt i grannbyn. Drygt 50 personer träffas vid en bygdegård. Fikar och småpratar. Enda underhållningen är ett lotteri men ingen verkar tycka att mer behövs heller. Här är det du själv och samtalet med grannen som är underhållningen. När man kommer som vi gör som "sommargäster" känner man sig lite utanför men samtidigt ger det dig chansen att iaktta. Att iaktta dessa människor som känner varandra så väl trots att det kanske är flera kilometer mellan deras bostäder. De har kanske gått i samma skola eller haft barn i samma klass. De har ungefär samma problem med dåligt underhållna vägar, långt till affären och annan service.
Här träffas flera generationer. Vi konstaterade att den yngste var 14 dagar gammal. Hur gammal den äldste var vet jag inte men nog var det många gråhåriga i kväll. Medelåldern låg kanske på ca 45 år men just så gammal var det inte många som var. En femtedel var barn i förskoleåldern och upp till 10 år. Nästa grupp var de som var föräldrar till dessa barn och alltså befann sig i spannet 20 till ca 35. De utgjorde drygt en femtedel. Mellan dessa två grupper kunde jag bara se en enda person. En 15-årig flicka som passade på att ta premiärturen med sin nya moped.
Resten var "de gråhåriga", dit jag räknar mig själv. Vi var i majoritet och många var föräldrar till mellangruppen och mor- eller farföräldrar till de yngsta.
Vad härligt det måste vara att få växa upp i en sån gemensamhet. Att få delta i verksamheter som bedrivs över generationsgränserna och klassgränserna. Var hittar men en liknande företeelse i en stad? Så har spontant kan jag egentligen inte hitta mer än två ställen. I frikyrkorna och orienteringsklubbarna. Detta skriver jag helt utan att lägga någon värdering i det och utan att ha tillräcklig kunskap om hur det egentligen förhåller sig.
En gång i tiden hade de här två byarna flera affärer och två skolor. Där träffades människor. När skolorna och affärerna försvann var man tvungen att hitta nya vägar att få en gemenskap. Det skapade man själva genom sommarcaféer, bingopromenader och julmarknader. Ingen annan än människorna själva tog ansvar för att det skulle ske och ingen annan gjorde jobbet. Det man lägger ner i tid och engagemang ger så mycket tillbaka genom att man får en levande bygd där människor känner gemenskap. Jag är avundsjuk men njuter samtidigt av att få vara en del av detta, även om det bara är på deltid.
Som avslutning måste jag säga att dagens fika bröd var fantastiskt. Helt i klass med vilket café i stan som helst. Vad sägs om två sorters smörgåsar, bullar, ett antal sorters småkakor, kladdkaka med jordgubbar och vispgrädde och sist men inte minst en ljuvlig citronpaj serverad med jordgubbar och grädde. Allt detta till ett oslagbart pris! 25 kr för pajen och en kopp kaffe. Var hittar du det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar