Godmorgon!
I går morse cyklade jag mycket tidigt den knappa milen till barnbarnen. Det var mörkt och lite fuktigt men inte direkt kallt. Vilken skön cykeltur det blev!
Vi är många som väljer cykeln som fortskaffningsmedel. Orsaken till vårt val är säkert många. Några saknar bil, andra bra förbindelser med buss och ytterligare några som som jag älskar att cykla.
Detta fantastiska sätt att ta sig fram är inte helt ofarligt. Många gånger har jag funderat över hur man kan våga ge sig ut på cykel i dagens trafik utan cykelhjälm. Igår fick jag återigen uppleva hur nästan varenda cyklist kom utan hjälm. Kanske är det dags att införa en lag som förbjuder att man cyklar utan att använda hjälm. Vi människor verkar inte själva förstå att skydda oss.
En lag som redan finns men som minst hälften av de cyklister jag mötte bröt mot var lagen om att ha fungerande cykelbelysning fram och bak. Min irritation steg när jag på en mörk cykelväg genom en skog möter flera cyklister utan ljus. I mörkret och den lätta dimman kunde jag inte se dem förrän de var alldeles framför mig. Ibland kom de till och med i bredd. De såg naturligtvis mig men hur kunde de tro att jag skulle se dem. Mitt ljus är inte till för att lusa upp dem utan för att andra skall se mig! Jag funderar på om de mörklagda cyklisterna någonsin kör bil i mörker. Efter att jag fick körkort och också blev bilist förstod jag också att jag levde farligt som cyklist utan ljus vid mörkerkörning.
Vilka var det då som hade både hjälm och ljus? Ja, inte var det männen. De män som använde hjälm var tre snabbt cyklande killar som susade förbi mig. De hade också cykelljus! Några andra män med både hjälm och cykelljus mötte jag inte. Några med hjälm och några med ljus såg jag i alla fall.
Är det så att nästan alla killar tror att de är självlysande och odödliga?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar