Dagar att minnas

Jag njuter av dagar att minnas. Minnas när väder och vind inte längre är så fantastiska som de är nu. Varje augusti fasar jag för hösten och vintern. Jag är rädd för att mörkret och kylan skall krypa in i mig och göra mig inaktiv och negativ. Visst vet jag att jag kan njuta enormt av höst och vinter när vi väl är där men så där på avstånd känns de oöverkomliga!

Nu har det varit många dagar att minnas senare i höst och vinter. Vi har haft ett fantastiskt väder och frosten lät vänta på sig ända tills för några nätter sedan. Alla mina växter har varit nästan lika vackra som i somras och allt har fått fortsätta att växa. Samtidigt har vi haft den underbara krispiga luften och de fantastiska färgerna.

Man kan inte annat än njuta när naturen bjuder på den här färgprakten. Visst var rosen vacker i somras med sina röda blommor men jag tycker allt att den är vackrare nu.

Samma sak med skogen.

I somras var den grön i olika nyanser, nu bjuder den på en massa färg och de gröna granarna syns så mycket bättre nu än de gjorde i somras då de försvann i allt annat grönt.

Jag njuter av färgerna och bara någon minut innan jag tog kortet gick det tre rådjur och betade här. De känner sig nog rätt säkra nu när det är de större släktingarna som jagas. Jakten har tvingat mig från svamppromenader i skogen. Detta resulterade idag i att jag hamnade nere vid sjön med termos, smörgås och muffins. En bra bok i korgen och en sol som värmde lika mycket som i somras fick mig att sitta ner i en dryg timma. Det hade jag nog haft svårt att tillåta mig sommartid. Nu satt jag där i lugn och ro och njöt av var minut. Jag räknade ut att man kunde jämför dagens datum med sista dagarna i februari. Då står solen lika högt som nu. Dit är det inte så långt så nog skall vi klara mörkret i år också. Speciellt efter såna här dagar att minnas.