Att vara ledig innebär att kunna ta långa promenader de dagar vädret är bra och att jobba inne när det är sämre väder. Idag sken solen och termometern tog sig rätt tidigt på dagen upp till plusgrader. Perfekt för en promenad alltså!
Efter att funderat en stund bestämde jag mig för att gå den mycket gamla landsvägen ut mot sjön. Att det en gång varit en landsväg ser man på två stenar som fungerat som vägvisare en gång i tiden.
Så här tidig vår är det så vackert längst vägen. Hasselsnåren håller på att slå ut, björkarna har musöron och de enorma lärkträden har fått små "rakborstar" som så småningom skall bli de mjuka barren.
Lärkträden planterades en gång i tiden för länge sedan för att ge virke till skeppsbyggen. Antagligen fungerade det inte så bra som man tänkt sig så träden fick stå kvar. Nu är de enorma och har gett upphov till en mängd nya träd efter promenadvägen. Det är verkligen inga vackra träd men de har personlighet. Som små är de sirliga och visst skulle de passa i en trädgård. Jag skulle nog akta mig för att falla för den ungdomliga skönheten för rätt snart är trädet stort och risigt. Fast det dröjer nog innan de blir så har stora och risiga.
Inga skönheter direkt men om någon vecka är de ljuvligt ljusgröna och hur vackra som helst!
Lärken är ett träd som skiftar utseende under året. Från det ljuva ljusgröna blir barren mörkare gröna innan de i höst blir soligt gula innan de trillar av. Under vintern får vi sen njuta av de grova och knotiga träden som faktiskt är vackra på sitt sätt.
När jag vandrar under dem funderar jag alltid över vad de "upplevt" under sin livstid. Så många människor som passerat under dem. En gång i tiden med häst och vagn och nu för tiden joggande eller som jag idag lugnt flanerande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar