Det lät allt bra stort - detta med att förbättra världen. Lite stämmer dock och en insats är det. Inte har den krävt mycket av mig men den har gjorts med hjärtat.
Det är inte mycket jag kan göra för att förbättra världen men jag försöker leva efter mottot "att det lilla jag kan göra ändå betyder nåt för nån". Jag tror nog att min insats hjälper nån och för mig är det nog.
Med hjälp av stickor, garn och härlig egen tid i massor är lite vantar och sockor nu redo för turen till Makedonien där de skall få värma romska barn som inte ens har kläder att hålla sig varma med nu när vintern kommer.
Tänk vad skönt för mig att kunna använda mina restgarner till något vettigt. Målet i fortsättningen är att inte samla för mycket garn på hög utan sticka något av resterna så fort jag fått ihop tillräckligt för ett par vantar eller sockor. Då kommer det att finnas ett lager att ta till när de behövs. Sen slipper jag alla dessa små nystan som bara ligger och ger mig dåligt samvete.
Dags att ta itu med lite större projekt inför julmarknaden på landet. När den är över kanske det kan bli några julklappar och födelsedagspresenter till familjen också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar