Efter en skön promenad på 7 km öppnar jag dörren till stugan. Nu skall det bli gott med en kopp kaffe innan jag tar itu med gräsklippningen. Jag kan behöva något stärkande innan för nu är gräset både tjockt och blött.
Det är när jag skall hälla vatten i vattenkokaren jag märker det. Hade jag verkligen stått vid diskbänken när jag skakade ur vallmofröna ur fröhusen? Men vallmofrön är väl inte avlånga och så stora!
Jag tar av mig glasögonen och då är det inte svårt att se vad det är! Sorkskit! Plötsligt är det inte längre en härlig höstdag utan jag förflyttas i tanken till en tidig vårdag några år tidigare.....
Vi öppnar dörren för att släppa in vårvärmen. Ingen har varit i stugan sedan hösten. Nu skall vintern vädras ut och jag skall städa undan det damm som samlats. Redan när jag öppnar dörren känner jag lukten, frän och äckligt söt. Vid dörren ligger en gammal rutten potatis. Ja den är en före detta potatis - nu återstår bara ett skal.
När jag tittar längre in i hallen ser jag ytterligare några potatisar och drivor med sorklort. Jag mår plötsligt väldigt illa. Snabbt in i köket för att se hur det ser ut där. Samma sak, massor av lort och så skumplast i små bitar. När potatisen tagit slut har de små odjuren övergått till att mumsa på stolsdynorna. Köket är bara för äckligt!
Men det var inte slut här. Mina föräldrars gamla fula soffa har stora gnaghål i klädseln.Samma sak med plädar och kuddar. I sovrummet är heltäckningsmattan inte beige längre. Den har förvandlats till en gnagartoalett och svarta drivor med skit trängs med gulaktiga fläckar som jag bara kan gissa vad det är. De små odjuren har även använt sängarna och varit inne i garderoberna. Allt verkar de ha provat att gnaga på, kläder, sängkläder, skor, stearinljus, böcker, dukar och mattor.
Jag får bara lust att fly och aldrig öppna dörren till stugan igen! Och allt detta p.g.a. några kvarglömda potatisar!
Naturligtvis tar vi itu med eländet. Fast inte just då. Det får gå några dagar men sen bestämmer vi oss för att detta är ett perfekt tillfälle för att rusta upp stugan. Efter två somrars jobb står den där med ett fint nytt inre. nya golv, väggarna nymålade, möbler med dynor man kan ta ur, köksskåp som har hel baksida,helt nytt i sängarna och nya gardiner. Tack vare en massa gnagare hade vi tagit oss samman och renoverat och förnyat stugan.
Nu har det gått några år och vi har sluppit ovälkomna gäster. Jag njuter av att komma in i huset där det nu känns rent och fräscht. Tills i veckan alltså! Jag såg drivor av skit och lukten var hemsk! Nu var det inte riktigt så illa som jag först trodde men visst hade en eller flera sork varit inne i köket och även i rummen. Jag ville återigen vända i dörren och ta cykeln till första bästa buss hem. I några sekunder! Sen tog jag mig samman och började fungera logiskt igen. Städningen kom jag inte undan det förstod jag, inte heller att stanna och klippa gräset. Sen kunde jag åka hem om jag fortfarande kände likadant.
Städningen tog tre timmar! Då var golv, skafferi, köksbänkar och fönsterbänkar avtorkade och huset ordentligt vädrat.
Efter gräsklippningen var det dags att fixa lite mat. Då möts jag i köksdörren av en liten sork som pilade undan mycket snabbt och försvann bakom spisen. Matlusten försvann lika snabbt som sorken!
Dags för städning igen! Den här gången behövde jag bara sanera köket.
Var försvann det lilla "kräket"? Jag kan inte förstå det. Lika lite som jag kan förstå hur den kom in. Jag har två idéer till hur den kom in.
1: När jag var i stugan för 14 dagar sedan stod ytterdörren öppen nästan hela tiden. Den kan ha kommit in då och levt på de kex som fanns i skafferiet. De var de enda som jag kunde se att någon rört. Vatten fanns det gott om.
2: Den kan ha kommit via avloppet som är en plastslang som mynnar i diskbänksavloppet. De hålen är stora nog för att låta en sork passera.
Nummer ett kan jag inte göra mer åt än låta dörren vara stängd i fortsättningen. Nummer två - ja det är bara att sätta i proppen i diskhon. Vilket jag genast gjorde utan att tänka på att det lilla djuret säkert satt och tryckte någonstans i huset!
Att den hade gjort det märkte jag när jag vaknade nästa morgon efter en natt då sömnen inte kom förrän tidig morgon. Jag hörde ingen sork under natten. Helt förklarligt eftersom det regnade och haglade nästan hela tiden. Men att den haft rätt kul under natten kunde jag se av de lortar den lämnat efter sig uppe bland värmeljusen som jag glömt att ta bort dagen innan. Diskbänken var också en plats den eller de använt sig av som toalett liksom skafferiet. Att någon sork fanns kvar i huset kunde jag förstå men inte hur den kom in i ett skafferi där det bara fanns två pyttehål högt upp från golvet. Klättrar sork på kala väggar för inte kan de hoppa och träffa ett hål med en diameter som en femkrona? Hursomhelst någon hade varit inne där och sen försvunnit. Det kändes lite obehagligt när jag plockade ut konservburkarna för att göra rent igen. Monstret, det hade avancerat till det nu efter all städning, kunde ju sitta och trycka längst in i skafferiet.
Efter morgonens städning använde jag några timmar till ogräsrensning innan jag var tillbaka in i köket igen. Nu blev jag inte överraskad över att se ett antal skitar både på diskbänk och i det stängda skafferiet. Jag slutade att fundera över hur och när sorken tog sig in och ut. För mig var det ett mysterium som jag inte ens försökte att hitta någon lösning på.
Värst var ändå när jag var på väg hem och hade städat upp för som jag trodde sista gången. Jag skulle bara ta fram cykeln och packa på väskan innan jag låste stugan. Högst fem minuter var jag borta men ändå hade sorken lyckats fixa till några skitar på diskbänken. Då gav jag upp!
Nu återstår bara att köpa en sån där manick som ger ifrån sig något för gnagare obehagligt ljud. Den vi har i stugan i skogen fungerar bra och jag tar gärna den kostnaden för att slippa den cirkus jag haft de här två dagarna.
Nu efteråt kan jag berätta det med ett leende på läpparna. Hoppas att leendet finns kvar när jag öppnar dörren till stugan nästa gång. Det finns ingen mat eller vatten i stugan men gott om sängkläder, mattor och dynor! Kommer jag att mötas av skumplast överallt? Det är bara att hoppas att jag slipper det. Jag kommer att redovisa senare i bloggen. Ni får vänta och se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar